DSC_4538

En liten paus smög sig in i mina tankar och bloggen somnade till en smula.

Fyra veckors semester sa bara svischt, men det har varit fyra ljuvliga veckor och framförallt välbehövliga. Allra mest har vi varit hemma och njutit av att bara vara hemma. För när man bor i skärgården, så är ju det här den bästa tiden av alla tider och då gäller det att passa på att bara njuta av allt det härliga runtomkring. Ladda batterierna på finaste platsen, lyssna på tystnaden, känna på gräset med tårna, dofta på rosorna med slutna ögon, samla stenar på hög, mumsa i sig smultron och blåbär vid husknuten och cykla ner till vattnet för ett svalkande dopp.

Jag har en spännande höst som väntar med planering och genomförande av roliga events, både i Sverige och ute i världen.

Min lilla O ska börja i skolan och det är ett nervkittlande stort steg in i en ny värld och det ska bli intressant att få höra hennes tankar om dessa nya upplevelser.

Några mindre förändringar i huset kommer att prickas av nu i Augusti, vilket jag ser fram emot. Visserligen små saker, men som gör stor skillnad.

Jag har under sommaren som gått haft en liten anteckningsbok nära till hands och här har jag skrivit ner lite allt möjligt… saker som jag vill göra. Eller drömmer om. Eller som inspirerar mig. Böcker som jag vill läsa. Ställen jag vill se. Projekt som lockar och funderingar kring hur dygnets 24 timmar ska räcka till allt som jag önskar. Framförallt det sistnämnda. Tid. Och att öppna ögonen, se och uppleva livet lite oftare. För alldeles för ofta är det nämligen så att jag fastnar vid en skärm. Laptop, Iphone eller Ipad. Beroendeframkallande är en lätt underdrift, men jag är medveten om det, men verkar inte kunna sluta. Irriterande.. det är lika svårt som att skära ner på smågodis och choklad. Jättesvårt.

En annan dålig vana jag har som jag vill försöka träna bort är stressen. Jag är expert på att stressa… för jag vill så mycket mest hela tiden. Bo på landet, jobba inne i stan, pendla, jobba heltid, resa, vara mamma, leka med barnen, sköta om ett hus, vara flickvän, pyssla med inredning, fixa fint hemma, måla och fota, köpa fina kläder, träffa goda vänner, bjuda på middagar, se filmer och serier, läsa böcker, träna och slappa i hängmattan…. och hålla liv i bloggen.

Sen har jag börjar följa fler bloggar, men märker att den dragningskraften mestadels tillför prestationsångest och speciellt ett galet habegär. Det jag syftar på är inredningsprylar och miljöer så fantastiska att jag blir alldeles knäsvag och nästan får ett tunnelseende. Blir fullkomligt fixerad och undrar lite varför jag inte bara ser till att fixa så där ljuvligt som jag ser att vissa verkar ha det. Sällan hittar jag en endaste miljö som är klockren, utan jag hittar oftast guldkorn i varje hem och dessa korn vill jag plocka in i min egen värld, någon gång mellan dagishämtning och eventplanering. Larvigt, jag måste göra en förändring för att komma ur det här mönstret helt enkelt.

Så ju mer jag funderar så har jag bestämt mig för att se över hur jag ska disponera den här tiden som finns till förfogande. Bloggeriet är en tidsfaktor som jag startade för 3 år sen nu och hade då som målsättning att publicera 2 inlägg i veckan, med fokus bara inspiration för barnrumsinredning. Sen tickade tiden på och det senaste 1½ åren har det ökat med kortare inlägg 6-7 dagar i veckan. Istället för en begränsning till enbart barnrum, fick inläggen även karaktär av övriga inslag som inspirerade mig, lite jobberfarenheter och tips på utflykter som är roliga för barn… lite tapet- och även lite barnbokstips har klämts in. Eftersom det finns så ohyggligt många att välja mellan har jag plockat fram några av mina favoriter.

Jag varken annonserar eller har blivit sponsrad för något jag skrivit om. Alla inlägg har genererats av mitt genuina intresse… bloggen har aldrig fungerat som en inkomskälla utan snarare som ett smultronställe, där jag samlar och delar med mig av kreativa grejsemojser som inspirerar mig.

Men eftersom jag börjat stressa upp mig för inlägg och inte kommer att finna tiden framöver, så kommer jag trappa ner på det här kalaset för tillfället. Jag ska försöka hitta tillbaka till lugnet och sen börja samla material här på ett nytt sätt. För jag har en och annan idé. När stunden är inne. Kanske redan i övermorgon. Kanske om en vecka. Eller om en månad. Får se. En sak i taget helt enkelt!

Massor av kramar från mig